Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Herrljunga kommun
Jällby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Skara stift
lista
Jällby kyrka
Jällby kyrka har länge ansetts i huvudsak byggd på 1600-talet. Men under en restaurering 2013 upptäckte man byggnadstekniska detaljer som tyder på att delar av kyrkan eller åtminstone en föregångare på samma plats möjligen kan vara från 1100-talet. Bland annat är det gaveln på vinden bakom klockstapeln, som har varit skyddad från väder och vind under årens lopp och därför är välbevarad. Man kan alltså ha återanvänt trä från en föregångare till den nuvarande kyrkan.
Kyrkan som fungerat som offerkyrka var ursprungligen endast en tredjedel så stor, och är ombyggd i flera omgångar - åt väster 1745 och 1845, och åt öster 1869. Ursprungligen har den varit så gott som kvadratisk. Takhöjden lär dock vara densamma som då den byggdes en gång för länge sedan. Dörren in till kyrkorummet är endast ca 150 cm hög och kristallkronorna får man gå runt.
Ovanligt nog är fönstren i kyrksalen försedda med gardiner.
Väggarna är dekorerade med rokokomålningar från 1767, utförda av Johan Ljung.
1870 tillverkades altaret och altarringen av Anders Gustaf Ljungström från Sandhem, som också målade altartavlan. Han fick då även i uppdrag att restaurera de nästan 100 år gamla väggmålningarna.
Ytterligare ett tecken på att kyrkan eller dess föregångare är från medeltiden fann man 1869, då kyrkan utökades "i öster med 10 alnar". Man fann då vid altaret ett bord, tillverkat av en granithäll. Då stenen lyftes bort fann man i murbruket ett märke i form av ett kors, och under detta ett litet relikskrin av silver. Innehållet bestod av en benbit, inlindad i ett omslag av sidentyg och bly. Benskärvan ska enligt sägnen vara från den Heliga Birgitta.
Relikskrinet, som tros ha gömts undan när reformationens införande på 1500-talet, befinner sig nu i statens historiska samlingar.
Vid koret finns en madonnabild från 1200-talet, och i kyrkan finns även en biskopsbild från 1400-talet.
Kyrkan har också en dopfunt från omkring år 1200 med uttömningshål.
Kyrkan som fungerat som offerkyrka var ursprungligen endast en tredjedel så stor, och är ombyggd i flera omgångar - åt väster 1745 och 1845, och åt öster 1869. Ursprungligen har den varit så gott som kvadratisk. Takhöjden lär dock vara densamma som då den byggdes en gång för länge sedan. Dörren in till kyrkorummet är endast ca 150 cm hög och kristallkronorna får man gå runt.
Ovanligt nog är fönstren i kyrksalen försedda med gardiner.
Väggarna är dekorerade med rokokomålningar från 1767, utförda av Johan Ljung.
1870 tillverkades altaret och altarringen av Anders Gustaf Ljungström från Sandhem, som också målade altartavlan. Han fick då även i uppdrag att restaurera de nästan 100 år gamla väggmålningarna.
Ytterligare ett tecken på att kyrkan eller dess föregångare är från medeltiden fann man 1869, då kyrkan utökades "i öster med 10 alnar". Man fann då vid altaret ett bord, tillverkat av en granithäll. Då stenen lyftes bort fann man i murbruket ett märke i form av ett kors, och under detta ett litet relikskrin av silver. Innehållet bestod av en benbit, inlindad i ett omslag av sidentyg och bly. Benskärvan ska enligt sägnen vara från den Heliga Birgitta.
Relikskrinet, som tros ha gömts undan när reformationens införande på 1500-talet, befinner sig nu i statens historiska samlingar.
Vid koret finns en madonnabild från 1200-talet, och i kyrkan finns även en biskopsbild från 1400-talet.
Kyrkan har också en dopfunt från omkring år 1200 med uttömningshål.
